Sangtekster; legg inn den beste, morsomste, fineste etc. sangteksten du vet om!

[Appelsin]

Tapestry - Carole King

My life has been a tapestry of rich and royal hues.
An ever lasting vision of the ever changing views.
A wondrous world of magic in bits of blue and gold
A tapestry to feel and see impossible to hold

Once amid the soft silver sadness in the sky
There came a man of fortune, just a drifter passing by.
He wore a torn and tattered cloth around his leathered hide
And a coat of many colors, yellow green on either side

He moved with some uncertainty as if he didn't know
Just what he was there for or where he ought to go
Once he reached for something golden hanging from a tree
And his hand cam down empty.

Soon within my tapestry along the rutted road
He sat down on a river rock and he turned into a toad
It seems as if he'd fallen into someones mistic spell
And I wept to see him suffer tho I did not know him well

As I watched in sorrow there suddenly appeared
a figure grey and ghostly beneath the flowing beard
In times of deepest darkness I've seen him dressed in black
Now my tapestry's unraveling he's come to take me back

The Brothel - Susanne Sundfør

Purple pavements
Crooked fingers knocking on windows without souls
Bodies are swinging from rooftops and poles
Howling through hollows
Restless nights in one night cheap hotels
Oh, I'm only drifting to always come back

And I search for something
Oh, whatever I don't really care
Driving with their lights off they can be anywhere
Rolling down their windows
Open car with open mouths
Golden teeth and golden cards

You cover your eyes, you cover your mouth, you cover your ears
Still you follow my trail
I'll do it all, I'll do whatever you say, God has left me anyway

Lava laiden pavements
Stars with stains and the heaven and afterglow
Beneath the ashes our echoes are buried alive
They are howling through hollows
Once we've shared their temple of halls
Now our heads are hung up on walls

We are ruins within ruins
On every corner a gladiator is begging for another century
When no one cut your tongue to know nothing and to know it all
To be both the animal and god

You cover your eyes, you cover your mouth, you cover your ears
Still you follow our trail
We'll do it all, we'll do whatever you say, God has left us anyway
You cover your eyes, you cover your mouth, you cover your ears
Still you follow our trail
We'll do it all, we'll do whatever you say, God has left us anyway

There are echoes in the garden is anybody listening
There are echoes lost in the garden is anybody listening
They whisper:
The ones who are only living is the ones who are only dying

Empty Chairs - Don McLean

I feel the trembling tingle of a sleepless night
Creep through my fingers and the moon is bright
Beams of blue come flickering through my window pane
Like gypsy moths that dance around a candle flame

And I wonder if you know
That I never understood
That although you said you'd go
Until you did I never thought you would

Moonlight used to bathe the contours of your face
While chestnut hair fell all around the pillow case
And the fragrance of your flowers rest beneath my head
A sympathy bouquet left with the love that's dead

And I wonder if you know
That I never understood
That although you said you'd go
Until you did I never thought you would

Never thought the words you said were true
Never thought you said just what you meant
Never knew how much I needed you
Never thought you'd leave, until you went

Morning comes and morning goes with no regret
And evening brings the memories I can't forget
Empty rooms that echo as I climb the stairs
And empty clothes that drape and fall on empty chairs

And I wonder if you know
That I never understood
That although you said you'd go
Until you did I never thought you would

[Bluen]

Her er en av mine Winnerbäck-favoritter. Jeg bor like ved min gamle videregående skole nå, og en sein kveld i sommer gikk jeg en liten tur til gamle trakter. Hjertet mitt gjorde et lite hopp da jeg passerte skoleportene og fikk øye på nettopp dette: nyponbuskar, nyponbuskar, hela vägen nyponbuskar. Man skimter så vidt skolebygningen i bakgrunnen - og klasserommet vårt, faktisk.

Hela vägen nyponbuskar
ser jag när jag blundar,
och nånstans där så blev jag
den jag är nu.




Söndermarken

Så som himlen ser ut
en tisdag över skolans
kommunala korridorer
Klockan fyra i oktober
Strax innan det mörknar
och det luktar från bespisningen
Halvhjärtad husmanskost
och löven ligger klistrade
mot marken

Gråvita skyar
Tandläkarväder
Nån grävmaskin som sliter upp
en cykelväg vid fotbollsplan
Och nyponbuskar, nyponbuskar
Hela vägen nyponbuskar
ser jag när jag blundar
och nånstans där så blev jag
den jag är nu

Jag ser gitarren i butiken
Symbolen för att skolka
Sagan om ett uppror
Drömmen om en högre höjd
Ett sjörövarskepp
som blåser rätt in i Los Angeles
Och stjärnorna som glittrar
Och ingen jävel når mig
nånsin mera

En enda ambition
Att få brudarna från Berga
att skratta eller gråta
och rymma över taken
Bort från regelboken, stöveltrampet,
tegelväggen, la isla bonita
Och dom brandgula
stolarna man staplar
på varandra

Parkeringshus byggdes
Ett litet steg för människan
Ett stort steg för betongen
och den rotlösa känslan
Som ännu ett hinder
på vägen mot den råa romantiken
och gitarren i butiken
och flykten
över taken

Man la klossar över ängen
med små fönster och dörrar
Det var slogans överallt
från alla medelbeiga firmor
Och en skivaffär i centrum
som ett hål genom kulissen
ut i verkligheten, drömmen
Ut till färgerna man bara
ser på bio

Vi bildade band och blåste ringar
Drog med handen genom jorden
Fyllde naglarna med lera
av all yta som vi skrapade
För nånstans under lagren
av tätortstimotej
bredde stora världen ut sig
utan farthinder och Konsumkort
och nypon

Vi satte båtarna i bäcken
såg dom flyta in i tunneln
Kanske vidare mot Vättern
och kanalen ut till Nordsjön
över vågorna mot Irland
ut på havet och sen blåsa
iväg och aldrig komma tillbaka
mer till bäcken
där det började

Jag ser den gräddgula färgen
Den moderna men diskreta
En helhet för det enkla
Bara fälla upp och skruva
Men ändå alltid nåt
som ville jaga och förvirra
Nåt som inte var Ikea
Nåt som inte hade lösningen
i kanten

Jag hör det inrökta ljudet
från en replokal vid tågstation
Bland speditionslokaler
och bortglömda depåer
Det stumma, dova skinnet
och basen som darrar i gallret
och glaset och det doftar
just som asfalt gör
om hösten

Vi gömde Fibban under stenen
Willes vin i busken
Hela dungen var ett mikro-Vegas
Ladan bytte hänglås
Och ovan allt en himmel
liksom silad ifrån kusten
med det lilla som blev över
efter vågorna och stormarna
och skummet

Jag kan inte återvända
En brottsplats måste vila
Flyktbilen är dumpad
Stålarna är rena
Nu bygger vi ett nytt hem
Startar upp och börjar om
Söndermarken jagar mig
men jag är inte där

[Pegasus]

ängeln i rummet,
av Eva Dahlgren

Det bor en ängel i mitt rum.
Hon har sitt bo ovanför mitt huvud.
Hon gör mig lugn
och hon viskar till mig allt det jag säger dig.
Det bor en annan i min kropp.
Hon har den vackraste av själar.
Hon är kärlek och hopp
och hon berättar för dig hur mycket jag älskar dig.
Det bor en ande vid min fot
som blåser värme över huden.
Det kittlar och du såg att jag log.
När hon andas på mig
är det för att du ska komma och värma dig.
Och här är jag med allt det andra
som gör en människa hel.
Jag hoppas, jag hoppas att du orkar
och att ängeln i rummet det är henne du ser.

[Skilpadda]

Jeg hørte denne på en kafé i dag - det var mange år siden sist:

Ikaros (Björn Afzelius)


När jag tänker tillbaka på min barndom
Ser jag skräckbilder tydligast av allt
Ja, de gånger de skrämde eller slog mig
Är de minnen som hårdast sitter fast
För som barn tar man kärleken för given;
Allting annat är mot ens natur
I den stund man tar steget ut i livet
Är man bara ett tillgivet djur

Ändå står snart de vuxna där och pekar
Ut den riktning de tycker man skall ta
Alla drömmar de själva har förvägrats
Vill de förverkliga genom sina barn
Är man lydig belönas man och hyllas
Revolterar man mister man allt
Ingen älskar ett barn som inte lyckas
Ingen älskar ett barn som är starkt

Men vem besitter förmågan att veta
Vad som ryms i en ny individ?
Och vem kan säg' till nån annan hur lyckan ser ut
Vem kan säg' vad nån annan vill bli?

Låt dina blommor slå rot där det finns jordmån
Låt dina växter får leva där de trivs
Lås inte in dina plantor i ett drivhus
Låt de få slippa ett onaturligt liv
Låt den du älskar få pröva sina vingar
En dag så flyger din älskade rätt
Vill du bli respekterad av din avbild
Så får du visa din avbild respekt

[Skilpadda]

[Sure Eplet]

Teksten til Den Grumme Fader er festlig. Hadde jeg klart å google den, skulle jeg limt den inn - men det er bare å sette på Alf Cranner og Odd Børretzen, live fra Sandvika

Ooohoi! Lala-o-tiii! O-di-o-dallalalala-o-di-o-di-o-daaaa!

[mamaria]

Opprinnelig lagt inn av linka-mor, her.

Vamps Tir na noir får meg alltid til å sippe litt. Syns den er nydelig.

Det e svart novembar, havet knuse mot strand
Ein forliste drøm fra et sommargrønt land.
Men eg huske ennå vakre Mary McKear,
longt vest i Tir na Noir

Va du drøm? Va du te? Va du hud? Va du blod?
Eg kan hørra deg le. Eg kan huska eg lo.

Bakom horisontar,
så forvitra og glir
e du mi,
mi Mary McKear.


Når min rustne kropp går i bakkane tungt
hørrar eg nåken hviska bakom vintrane ungt:

Kom tebage, venn, ifra kneipar og svir.
Kom igjen te Tir na Noir.
Kom te hud. Kom te sinn ifra alt som e grått.
Eg ska stryga ditt kinn, gjera blikket ditt blått.

For bak horisontar,
så forvitra og glir
e eg di,
di Mary McKear.


Så når kvelden komme og eg stilt går ombord,
og min livbåt blir låra i seks fot med jord,
seilar eg vest i havet te Mary McKear i
det grønna Tir na Noir.

Te drøm og te kinn og ein himmel av trøst
kor allting e sinn og eg hørre di røst:

Horisontar fins ikkje.
Alt du tar på forblir
Eg e di ,
di Mary McKear.

Så de synger faktisk ikke Mari Magi??

[Enhjørning]

Opprinnelig lagt inn av mamaria, her.

Så de synger faktisk ikke Mari Magi??

[Sir Limpalot]

Dream Theater - A nightmare to remember

A nightmare to remember
I'd never be the same
What began as laughter
So soon would turn to pain

The sky was clear and frigid
The air was thick and still
Now I'm not one to soon forget
And I bet I never will

Picture for a moment
The perfect irony
A flawless new begining
Eclipsed by tragedy

The uninvited stranger
Started dancing on his own
So we said goodbye
To the glowing bride
And we made our way back home

Life was so simple then
We were so innocent
Father and mother
Holding each other

Without warning
Out of nowhere
Like a bullet
From the night

Crushing glass
Rubber and steel
Scorching fire
Glowing lights

Screams of terror
Pain and fear
Sounds of sirens
Smoke in my eyes

Sudden stillness
Blackened silence
No more screaming
No more cries

Stunned and bewildered
Cold and afraid
Torn up and broken
Frightened and dazed

Stunned and bewildered
Cold and afraid
Torn up and broken
Frightened and dazed

Lying on the table
In this unfamiliar place
I'm greeted by a stranger
A man without a face

He said, "Son do you remember?"
"Do you even know your name?"
Then he shined a light into my eyes
And said, "Take this for the pain."

Hopelessly drifting
Bathing in beautiful agony
i am endlessly falling
Lost in this wonderful misery
In peaceful sedation
I lay half awake
And all of the panic inside starts to fade
Hopelessly drifting
Bathing in beautiful agony

"Tell me does this hurt you?"
Said the faceless man
"Can you move all of your fingers?"
Can you try your best to stand?"

I asked about the others
Is everyone ok?
He told me not to worry
As he turned and looked away

Hopelessly drifting
Bathing in beautiful agony
i am endlessly falling
Lost in this wonderful misery
In peaceful sedation
I lay half awake
And all of the panic inside starts to fade
Hopelessly drifting
Bathing in beautiful agony

Day after day
And night after night
Replaying the events
Did they ever see the red light?
Over and over
Scene by scene
Like a recurring nightmare
Haunting my dreams

How can you prepare
For what would happen next?
No son should ever
have to see his father such a mess
It's a miricle he lived
It's a blessing no one died
By the grace of god above
Everyone survived

Life was so simple then
We were so innocent
It will stay with us forever
A nightmare to remember

[Acsa]

Nightmare to remember trenger litt motvekt.

Denne sanger er skrevet i optimstisk rus over utviklinga i Latin-Amerika rundt 2005, og er veldig god å ha hvis man har sett for mye på amerikanske presidentvalgkampreportasjer. Også passer den veldig bra å gynge babyer med kveldskolikk til. :btdt:

Mikael Wiehe – Nu Blir Det Bättre (lenke til spotify, finner ikke på YouTube, dessverre, og den må høres og ikke bare leses.)

Nu lättar dimman över havet
Nu skingras skuggorna på land
Nu kommer gryningen och dagen
och man kan skymta vägen fram

Och jag kan känna hur det växer
Och jag kan märka hur det gror
och hur det fyller mej med glädje
och hur det vaggar mej till ro

Nu blir det bättre
Nu blir det bra
Och allt vi drömde om i natten
ska bli av

Nu blir det bättre
Nu blir det fint
Och det finns inget
som kan hejda våra liv

De'e nåt som skakar och vibrerar
De'e nåt som slamrar som ett tåg
De'e nåt som stör och irriterar
De'e nåt som stiger som en våg

Och jag kan känna…

Nu blir det bättre…

Det har va'tt tunga dar och mörka nätter
Det har va'tt depression och apati
Det har va'tt defensiver och reträtter
och inte särskilt ljusa perspektiv

Det har väl inte alltid va'tt så rolig
Jag har väl inte alltid va'tt så lätt
Det har va'tt ganska arbetsamt och motigt
Men nu börjar nånting hända
Nu börjar vinden vända
Nu börjar pendeln svänga
Nu börjar hoppet tändas

Nu blir det bättre…