Jeg trenger også litt svensk-hjelp

[Pelen]

Opprinnelig lagt inn av Lenam, her.

Titlen til filmen kommer nok fra den svenske sommerpsalmen "Den blomstertid nu kommer". Så det er nok som det står i Elinblus ordbok. Sommern kommer med lyst og vakre blomster, grønne enger osv. Det er ikke et ord som "brukes" i Sverige.

Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor:
Du nalkas ljuva sommar,
Då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma
Till allt som varit dött,
Sig solen strålar närma,
Och allt blir återfött.

De fagra blomsterängar
Och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar
Och lundens gröna träd,
De skola oss påminna
Guds godhets rikedom,
Att vi den nåd besinna,
Som räcker året om.

Den sangen synges på ALLE småbarnsskoleavslutninger før sommeren i Sverige. Fägring er noe som er vakkert, kanskje også noe som er mer på vei å bli vakkert enn på vei å ikke bli det. årlig forklart: Det vil si at det er mer fägring på forsommer enn på sensommeren, en 25 årig jente er mer fager enn en 45 årig dito. Det er hva jeg oppfatter av ordet uten å slå det opp. Dette skriver Svenska akademien som er de som "bestemmer" over det svenske språket:

Sitat:

fä³griŋ², r. l. f. (m. SAHLSTEDT, </B></I>SUNDÉN (1885)); best. -en; pl
(†) -ar (</B></I>ÖSTERLING Ter. 1: 263 (1699)</B></I>, </B></I>JGOXENSTIERNA 4: 152 (1815)); förr äv.
FÄGRIND
, f. -ind Jak. 1: 11 (</B></I>NT 1526</B></I>), </B></I>SCHRODERUS Os. 2: 220 (1635)</B></I>. -ing(h)</B> </B></I>OPETRI Kr. 81 (c. 1540), </B></I>SVART Ähr. 74 (1560) osv.) </I></B>
[fsv. fäghrind, f., en gg anträf­fat ss. n. (o. fäghring (c. 1400), f.), motsv. y. fd. fey­rende m. fl. former, isl. fegryndi, n. pl.; avledn. av FAGER. Formen på -ing är en senare ombildning i anslutning till de abstr. orden på -ing]</I></B>

(numera i sht poet. l. i högre stil) skönhet, skönt utse­ende; konkretare: vad som är skönt (hos ngn l. ngt);


jfr FAGERHET; numera huvudsakligen dels om kroppslig (i sht ungdomlig o. blomstrande) skönhet hos en person (särsk. en ung kvinna l. ett barn) samt om själslig l. andlig skönhet, dels om naturskönhet (i sht leende sådan) o. skönhet hos växter, särsk. blommor; förr all­männare. </B>Han hade öppet sinne för (var svag för) kvinnlig fägring. Stå i full (i sin fulla) fägring, vanl. närmande sig bet. b. Vårens, ängarnas fägring.
</B>Jak. 1: 11 (</B>NT 1526</B>).
</B>Henne förföll bådhe hyy och fäghring. </B></I>OPETRI Kr. 81 (c. 1540).
</B>När säden stod yppast i fägring. </B></I>VRP 1636, s. 654.
</B>Sielennes inwertes fägring. MURÆUS Arndt 4: 118 (1648)</B></I>.
</B>Then blomstertijd nu kommer / Medh lust och fägring stoor. </B></I>Ps. 1695, 317: 1. Den för­gängliga fägring, .. som höljer de jordiska ting­ens yta. </B></I>THOMANDER 1: 280 (1862)</B></I>.
</B>Kusttrakten vid Vettern är .. omtalad för sin fägring. </B></I>HÖJER Sv. 2: 1308 (1880)</B></I>.